Direktlänk till inlägg 26 mars 2010

Funderingar över trångsynthet

Av S - 26 mars 2010 19:26

Har precis haft besök av ett stort gäng av Petris gamla jobbarkompisar och nu har de dragit vidare till en restaurang i närheten. Anledningen till besöket var en sorts avskedsfest för Petri. Alla tyckte (eller sa åtminstone det) att lägenheten var jättefin och det är förstås kul att höra. :-)

Vad som däremot förvånar mig är att de flesta (majoriteten var medelålders män) tror att det är jag som har bestämt precis hur allt ska se ut och att Petri är den som har fixat det... "Jaha, vem är det som har bestämt hur det ska se ut här då?" frågade de och när jag svarade att det har vi gjort tillsammans så var det bara ett stort skratt som hördes. "Höhöhö, ja det brukar låta så! Så säger vi hemma hos oss också... Höhöhö!" Och jag blir mörkrädd när jag hör deras inställning! Vad lever de i för stenåldersvärld!?

För oss är det ju självklart att vi ska vara överrens om hur vårt hem ska se ut och att vi hjälps åt med att fixa det. Visst, Petri har gjort mer än mig vad det gäller den praktiska biten eftersom han är bättre på vissa saker men vi har ju bestämt allting tillsammans! Petri har väldigt bestämda åsikter om vad han tycker är fint och inte fint. Och jag har minsann rivit väggar, murat hörn, slipat, målat, tapetserat, monterat kök och burit ner massor med betong nedför alla trappor! Jag har verkligen inte stått i mitt lilla förkläde vid spisen och bara pekat på vad Petri ska göra, vilket många verkade tro...

Petri har tidigare berättat att många har den här stenålderssynen men inte trodde jag att det var så illa! Jisses... Och inte säger man något heller förstås, man bara ler och skrattar med fast man egentligen har lust att skrika att det minsann inte alls är så!

Jag kan bara föreställa mig vad de tänkte när de kom in i marsvinsrummet! *hehehe* Ett helt rumt fyllt med marsvin! Det är ju bara barn som har det! ...och så många? Ojojoj... Hur kan Petri tillåta det? Några verkade faktiskt genuint intresserade och frågade en massa men de flesta tyckte nog bara att det var väldigt, väldigt konstigt. På sin höjd att man kan ha katt eller hund som husdjur liksom.

Ja jag säger då det. ;-p

Allmänt

Dela

Louise

26 mars 2010 21:57

Jag säger då det, vilka typer det finns...

http://creation.bloggagratis.se

mamma

26 mars 2010 23:49

Jag vet hur du har slitit från början till slut. Du skulle sopa banan med de där gubbarna om ni tävlade i GROVARBETE. Tror du en enda av dessa medelålders "karlakarlar" skulle orka bära alla tunga betongblock som du gjorde? Jag tror att de hade fått hjärtinfarkt efter hälften. Pussar till dig min dotter och till Petri för att ni är moderna och jämnställda människor!

Papps

27 mars 2010 07:11

Ja du Sophie, välkommen till verkligheten. Precis så här är det. Hoppas Petri försökte förklara för dem.

Sofie

27 mars 2010 16:35

"Vad många marsvin ni har..!? De är väl barnens va..?" Så där reagerar folk när de kommer hem till oss också, fast vi bara har sex stycken. Vi brukar ha en bur i köket och tre burar i förrådet. Många av barnens kompisars föräldrar och andra bekanta har superstajlade hem och där skulle aldrig en djurbur passa in, för de är inte tillräckligt snygga. Kanske en gammaldags fågelbur skulle vara okej, eller snygga tillbehör till en hund eller katt, för av någon anledning har det ju blivit accepterat och vuxet att behandla sina hundar som dockor och sätta på dem kläder och köpa en massa tillbehör till dem.

Jag har kommit till en slutsats att alla hobbys verkar totalt obegripliga för en oinsatt, ända tills de eventuellt hamnar i media och blir en hobby som många andra upptäcker. Helt plötsligt är mina gamla mormors-hobbys som att sticka och trådgårdsodling inne till exempel, inte bara pensionärer åker och tittar på vackra trädgårdar. Jag gillar också loppisar och att handla secondhandkläder, och det är ju också okej under det nya namnet "vintage".

Ta inte åt dig så mycket av gubbarnas kommentarer, det är nog mest jargong. Jag har alltid jobbat mest med män och jag tycker att det är så typisk manlig kultur att tracka på varandra så där. (Det kanske var menat till Petri och inte till dig? I och för sig är det inte så kul heller.)

http://www.rosamarsvin.blogg.se

Budda

28 mars 2010 18:41

Verkligen roligt att återse bloggen. Se bilder, läsa och lära om marisar.

Vilka fantastiskt söta haklappar du gjort.

Ha det bra!

http://www.budda.bloggplatsen.se

Pernilla - Mamma Till Jonas

29 mars 2010 11:26

Ja det får vi ta och göra :)
Hihi

http://korkbarn.blogg.se

Kim - Sophies Lillebror

30 mars 2010 02:05

" Jag har alltid jobbat mest med män och jag tycker att det är så typisk manlig kultur att tracka på varandra så där."

Jag har då aldrig vart på en arbetsplats där det handlar om att "tracka på varandra". Man får ta det med en nypa salt, det jag har uppfattat är att man djävlas med varandra på både gott och ont. Man får känna av vart gränser går. Men som sagt, jag har inte stött på att man talar nedlåtande om ett annat kön på fullaste allvar.

Sorg

Kommentarer (5)

Av S - 24 september 2012 21:45

Ikväll hittade jag Crepes död i buren. Hon låg under huset och jag trodde först att hon sov men sen såg jag. :-( Imorse var hon som vanligt så jag vet inte vad som hände. Antagligen var det bara ålderdomen som slog till, hon var ju ändå 4 år. Vid sån...

Visa fler inlägg